måndag 18 oktober 2010

Jag tror på spöken

Ja, jag tänker faktiskt vara så vågad att jag säger det rakt ut. Jag har alltid trott på spöken.

Ända sedan jag var liten har jag varit fascinerad av det övernaturliga. Det gällde i och för sig inte bara spöken då utan också häxor, utomjordingar, osynlighetsdrycker och monster under sängen. Men det behöver vi inte gå in på nu...

Något som alltid får mitt hjärta att slå ett extra slag, är när jag hör talas om hemsökta hotell, slott eller herrgårdar. "Spökar det här?" brukar ofta vara den första frågan jag ställer när jag ska övernatta på en anläggning. Förvånansvärt ofta får jag svaret "Ja, det gör det...". Och visst är det spännande när personalen börjar berätta historier om gamla mord, att gäster har sett en grå skepnad på tredje våningen eller hur låsta dörrar öppnas fast ingen har varit där under natten...

Självklart har jag bott på en del spökhotell, hemsökta vandrarhem, herrgårdar och slott där det händer saker man helt enkelt inte kan förklara. Och jag har varit med om en del märkliga saker där. Här är ett utdrag från min dagbok:


"Plötsligt hörs ett släpande ljud utanför dörren. Ni vet som när någon drar en stol över golvet? Precis så låter det, i flera sekunder. Jag ignorerar ljudet och mamma låtsas inte heller om det. Vi vill ju inte skrämma upp varandra. Mamma försöker kolla mailen i sin dator, men den beter sig jättekonstigt och nästan skriker när hon försöker öppna ett vanligt mail. Jag får en konstig känsla av att vi stör någon och säger åt henne att sluta. Men hon fortsätter.

Släpljudet kommer tillbaka. Nu reagerar vi på riktigt. Vad tusan var det där? Vi är helt ensamma på hela anläggningen och det finns varken djur eller saker i korridoren som kan låta av sig självt! Jag hör hur det spolas vatten någonstans ifrån. Mamma fortsätter med datorn som skriker ännu högre och jag hör en svag duns precis som när någon stänger en kran, följd av en tystnad. Det sista vi hör är ett stort KABRAK som om något slängt ett bord i golvet utanför dörren. Mamma stänger av datorn och då blir det lugnt. Men ingen av oss vågar öppna dörren."



Tror du på spöken?

Om du gör det, om så bara litegrann, då tycker du säkert också att det här med hemsökta hotell låter spännande. Hos oss på Informus kan du just nu söka fram det spökhotell i Sverige som passar dig bäst. Vad sägs om en konferens i hemsökta miljöer, en fest på ett spökslott eller varför inte en natt på ett äkta spökhotell?

Och om du är en skeptiker och inte alls tror på spöken, varför inte åka dit bara för att överbevisa att de inte finns? Eller så kanske du vaknar efter en natt i ett spökrum och har helt ändrat uppfattning...

För i ett hemsökt hus kan allt hända. Vågar du övernatta på ett spökhotell?

Det vågar jag.

/Malin

fredag 8 oktober 2010

Vindpinad utpost med mycket charm

Igår var jag på visningsresa till en av våra anläggningar. Alla såna resor är trevliga, men den här var något alldeles extra.

Det började med att 12 främlingar samlades strax efter lunch på kajen i Rävsnäs som ligger intill Kapellskär. En chartrad båt tog oss en halv timmes resa rakt österut, ut på ett vindpinat hav. Vårt mål var Söderarm - fyren i Ålandshav.

På bryggan stod Anngret och tog emot oss. Hon välkomnade oss in till ett dukat bord med smörgås och fika som smakade extra gott efter båtturen. Medan vi åt berättade hon om Söderarm och fyrens historia som började på 1600-talet. Som mest har ett 20-tal personer varit fast bosatta där, men nu är det bara hon och hennes man. Och så personalen förstås när de är där ute och jobbar.

Efter fikat och historierna om ön visade Anngrets kollega Christer oss utsikten från fyren och berättade om hur militären på 80-talet byggt befästningsverk på ön, för att femton år senare stänga ner och mura igen ingångarna i berget. Att det finns ett sex våningar högt hus nersprängt 40 meter i urberget kittlade fantasin. Synd att vi inte kunde gå in!

Eftermiddagen fortsatte med promenader runt ön. Som gäst bor man i olika hus med mycket inbyggd charm. De har medvetet en touch av 60/70-tal. Från en tid när fyrvaktaren fortfarande bodde på ön. I tidningskorgarna hittade vi Båtnytt från 1971 och andra gamla tidskrifter som förstärkte känslan av att vara där då.

Lite småfrusna träffades vi sen i den vedeldade bastun i en före detta bunker. Utanför finns en bergsskreva där den vågade kan svalka sig i det 4-gradiga vattnet. Eller så nöjer man sig bara med att sitta och mysa och prata i rummet utanför bastun där Christer hade dukat upp tilltugg och dryck. Alla var samlade och stämningen var på topp.

Uppe i ett torn byggt av sjöräddningen med stora panoramafönster åt alla håll avnjöt vi sen en 3-rättersmiddag med vinden tjutande runt knutarna och ett kompakt mörker utanför. I fjärran syntes ljusen från Finlandsfärjorna som passerade och ett och annat mindre fartyg.

Trötta och lite omtumlade av alla nya intryck kom vi tillbaka till Rävsnäs vid niotiden på kvällen. Nu var vi inte främlingar längre. Alla kramades och vi skiljdes som 12 vänner som delat en fantastisk upplevelse tillsammans.

onsdag 6 oktober 2010

Gå på mässa med två kassar

Informus har varit på mässa igen. Den här gången var det KonferensExpo i Malmö. Mikael och jag passade också på att ta en dag extra innan mässan till att åka och besöka några kunder. Bl a åkte vi ut till Skanör-Falsterbo där vi inte varit tidigare. Fantastiskt fint med flera trevliga ställen som t ex Skanörs Gästgifvaregård och Norregård. Och i Trelleborg besökte vi ett annat fint hotell, Duxiana. Det är alltid roligt att se hotellen ”live” när man har möjlighet.

Sen var det dags för mässa. KonferensExpo är inte så stor men alltid väldigt trevlig. Mässor där hotell och konferensanläggningar ställer ut är alltid trevliga. Det är full fart och alla är glada och vänliga och jobbar aktivt för att få kontakt med besökarna. Jag har sett skräckexempel ibland på andra mässor där personalen sitter inne i montern och pratar med varandra, talar i telefon, äter mat osv. Jag såg t o m en kille som sov i sin monter en gång. Nej, det är inte vår stil. Besökarna tar av sin tid för att gå på mässa och det är viktigt då för oss utställare att göra mässan värd för dem att gå på. Alla vinner ju på att göra mässan så bra och intressant som möjligt.

Det blir en hel del broschyrer, pennor och annat för besökarna att bära hem efter en dag på mässa. Det ska väl gås igenom och sorteras sen. Jag tyckte det var lite roligt med en som hade två kassar. Den ena var för bra saker och den andra för mindre bra. Vårt material platsade absolut i den bra kassen sa hon. Puh, vilken tur!

/Annie