måndag 29 mars 2010

TUR-tur

Vilken TUR vi hade!

Ja, så var TUR-mässan över för den här gången och fötterna värker, det surrar i huvudet och man vill bara viiila. Det tar på krafterna att stå på mässa, men oj vad roligt det är. Det ger liksom en extra kick till vardagen att under några dagar få träffa och prata med en massa människor, både de man känner och de man inte känner.

Fredagen blev en riktig TURdag för Informus. SAS hade sin monter bredvid vår och de delade ut nummerlappar till alla och man skulle hitta någon med samma nummer. Jag ville först inte ha någon. Vi brukar ju som regel aldrig tävla på mässor vi själva ställer ut på. Dessutom vinner jag aldrig sa jag. Men SAS-personalen var envis och så gick vi där ändå med nummerlappar på oss.

Stina var först ut att hitta sin nummerkompis. Jag hade inte trott att det var möjligt på denna gigantiska mässa, men det var det tydligen. De vann varsin flygresa för två till London.

Sen gick det någon timme och jag hade dels hunnit göra några kundbesök och dels glömt bort det här med tävling. Men så stod jag i montern och fick plötsligt syn på en tjej som stod en bit bort i gången och läste mässkarta. Och…..hon hade mitt nummer. Helt otroligt. Flygresa till London för två. Och du som inte ens ville ha något nummer sa SAS-tjejen.

Tillbaka i montern sa jag till Malin att gå och spela memory på tid i SAS monter, för jag vet ju hur bra hon är på det. Klockan tolv ropade de upp vinnaren, och jodå, visst blev det Malin. Hon vann en resa för två till London. Vid det här laget var vi välkända i SAS monter och de tyckte att vi borde gå och köpa trisslotter. Vilken dag och vilket vinnarteam vi är!

Kanske ska vi lägga vår nästa konferens i London? Och ja, vi flyger med SAS!

/Annie

onsdag 24 mars 2010

Pulsen på TUR

Pulsen inom hotell- och restaurangbranschen är det något visst med. Köken slamrar och doftar, telefonerna ringer, inboxen plingar, städvagnarna rullar i korridorerna, personal finns nästan alltid på anläggningarna och sorlet från gästerna tystnar aldrig.

Nu var det längesen jag hade en fast tjänst inom hotell- eller restaurangbranschen men det händer att jag hoppar in vid större events för att få känna pulsen under några timmar. Det är härligt när adrenalinkicken stannar kvar i kroppen någon vecka och att ”njuta” av stundvis kaos är energi för min själ.

När jag var 15 år började jag jobba på mitt första restaurangjobb, i 20-års ålder fortsatte jag till café- och smörgåskedja, sen vidare till ett stort hotell med room service som huvudområde. Mitt sista fasta jobb blev på en av Sveriges största lunchserveringar. Varvat med tjänsterna blev det extra inhopp som eventpersonal och bröllopsservitris.

När jag nu, här på Informus, ringer anläggningar, stora som små, får jag en bråkdel av pulsen via telefonluren. En anläggning fixar med nytt bokningssystem och det slamrar och bankar härligt i bakgrunden. En annan anläggning pendlar mellan mig och en kund i två lurar. Och en tredje anläggning är ute på evenemang i skogen med ett gäng kontorsarbetare.

Jag tror inte många av er har missat att vi ska vara med på TUR i år igen!?! Jag börjar redan känna pulsen i kroppen, höra alla röster, telefoner, trampande fötter, knappande av laptops och andra tillhörande eventljud. Tåget går tidigt från Stockholm och åker sent från Göteborg men jag känner bara: Oh, så härligt jag kommer att må i helgen av alla nya intryck, givande möten och gemenskap med arbetsgänget.

Jag längtar! =)

/Marta Eriksson - gästbloggare

tisdag 23 mars 2010

Det blev en... Informus!

Igår tog jag en långpromenad med hunden. Solen sken, några hemflyttade fåglar kvittrade, det klafsade i leran när jag gick och jag trodde verkligen att istiden var över för i år. Men nu när jag sitter här och tittar ut på de stora snöflingorna som dalar ner därute som om det var självaste julafton så är det fjällkänsla igen. Det får mig att tänka på hur vi egentligen kom på idén med en söktjänst som Informus. För det var just i fjällen det startade...

Min man Mikael och jag har alltid åkt upp till fjällen en vecka varje år för att åka skidor, både före och efter vi fick barn. Det är något speciellt med naturen däruppe och vi älskar att komma dit. Men vi hade ett problem! Vissa får en fjällstuga på köpet när de gifter sig. Och de flesta har antingen föräldrar, en moster eller åtminstone en kusin med en fjällstuga. Men inte vi. Bådas föräldrar hade gård på landet och hade ingen tid till att sköta en stuga.

Så varje år letade vi febrilt efter en passande stuga. Vår perfekta stuga skulle ligga precis vid skidbacken samt vara utrustad med bastu och öppen spis. Dessutom måste man få ta med hund. Den stugan var inte lätt att hitta kan jag tala om. Alltid var det något som fattades. Vi sa ofta att tänk om det ändå fanns något smart sätt att hitta just vår stuga. 1995 kom Internet och Mikael kom på att här fanns ju nu möjligheten att göra en söktjänst för stugor.

Vi började brainstorma med goda vänner som också var pigga på något nytt. Många möten senare kom vi fram till att vi skulle starta ett företag och bygga upp en söktjänst, men inte för stugor utan för konferenser. Vi insåg att marknaden inte var mogen för stugsökning eftersom det mest var företag som hade Internet då. Men för konferenser var det perfekt. När vi ett år senare hade tjänsten klar och la ut den på nätet blev konferensanläggningarna överlyckliga över den nya möjligheten att marknadsföra sig. Informus var född.

Men... någon bra heltäckande tjänst för stugor finns fortfarande inte och Mikael och jag har samma problem med att hitta den perfekta stugan i fjällen! Fast nu hittar vi ju väldigt bra hotell istället!

/Annie

torsdag 18 mars 2010

Jag älskar mässor!

Får man säga så när man representerar Sveriges största sajt för möten och konferens? Vi som jobbar för att allt ska finnas på nätet. En knapptryckning bort.

Allt det där gäller förstås fortfarande, men mässor är en helt annan värld. De sjuder av liv och rörelse. Möten med kunder. Förväntningar. Inspiration från andra montrar. Nya tankar och idéer. Samtal med kollegor - och med konkurrenter.

Mässor behövs. Om inte annat så för att sätta ett ansikte på den där kunden eller kollegan man bara pratat med via telefon eller mejl. Däremot är jag övertygad om att mässorna kommer att förändras. Färre fyrkantiga montrar på rad och fler spännande och kreativa miljöer.

Nu bär det snart av till TUR-mässan i Göteborg. Fyra intensiva och totalt utmattande dagar. Har man problem med sömnen ska man ställa ut på en mässa. Man somnar som en klubbad oxe varje kväll. Med högen av osorterade visitkort som ett dåligt samvete på nattduksbordet. Orkar inte nu. Fixar det sen. Man intalar sig att det är gott om tid att lägga in dem i säljstödssystemet på tåget på vägen hem på söndag kväll. Nu måste jag sova...

Sen sitter man där på kontoret två veckor efter mässan och stirrar på ett visitkort. Funderar vilket ansikte namnet på kortet hör ihop med. Vem var han? Vad sa han? Och framför allt, vad lovade jag?

Nej, i år måste jag ta mig i kragen. Skriva direkt på korten vad vi kom överens om och lägga in dem i datorn samma kväll. Fast först måste jag nog sträcka ut mig på sängen och vila fötterna en stund. Snark.

/Mikael

lördag 13 mars 2010

Den rätta gnistan

När man har hittat den, då vill man aldrig vara utan den. Så sa i alla fall Max Söderpalm och Ola Wallström på deras Framgångsseminarium i torsdags. Jag och Annie var där.

Tänk er en kall natt på stenåldern. En grupp människor har samlats runt en hög med pinnar för att göra upp eld. Då var den livsviktig. Då kunde man dö om man inte hittade den. Det gällde att gnugga pinnar, slå flintastenar mot varandra och skapa en massa fel gnistor tills man hittade den, den rätta gnistan som tände elden.

Det ligger mest i att tänka positivt - så klart. Se dina mål även om de inte finns. Och leva som om du redan var den människa du vill vara. Föreläsningarna handlade om försäljning, visst, men ibland blev jag osäker på om de verkligen bara pratade om mitt jobb - och inte hela livet i sig. Jag ska bjuda på några citat.

"Att tro på de saker som du kan se och röra är ingen tro alls, men att tro på det du inte kan se är en triumf och en välsignelse"

"Människor misslyckas inte för att de siktar högt och missar, utan för att de siktar lågt och träffar"

"De som är läraktiga i en förändrande värld ärver världen, medan de som redan är lärda finner sig perfekt utrustade i en värld som inte längre existerar"

Pennan glödde när Ola pratade om hur man kan bli en vinnare. Vilka kloka ord. Visste ni att undersökningar visar, att om man inte börjar prova det man har lärt sig inom 48 timmar så är det kört? Då kommer man antagligen aldrig att prova. Och kanske aldrig hitta den rätta gnistan som tänder elden och gör dig till vinnare.

Vi fick till och med varsin knapp där det står att vi har den.

Efter föreläsningens slut fyllde vi på vårt bokförråd med ännu fler kloka ord. Och sedan stormade vi in på en Sushirestaurang som skulle stänga klockan åtta och insåg att vi inte ville stressäta. Så vi tog med oss hem och satt med tända ljus och underbart god sushi och pratade om hur vi skulle hitta vår rätta gnista.

Och morgonen efter - då kände jag den. Även om jag inte hittade den så snuddade jag vid den. Den Rätta Gnistan.

/Malin