tisdag 17 april 2018

Vem bestämmer över din tid egentligen?

Månadens gästskribent Petra Brask

Petra Brask är effektivitetsexpert sedan drygt 20 år och var programledare för TV-serien Tidsjakten som gick på SVT hösten 2014, där hon hjälpte deltagare att få tiden att räcka till för jobb, sömn och fritid. Hon är aktuell med boken Vem bestämmer över din tid: Konsten att frigöra tid och energi.

Vad är det som har hänt som gör att vi, trots alla tidsbesparande uppfinningar som t ex snabbmat och smarta mobiltelefoner, upplever att vi har mindre tid än någonsin?

Vi har alla 24 timmar per dygn att förvalta och det är inget nytt begrepp. Ändå jagar vi denna gäckande resurs, som är så demokratiskt fördelad över hela världen. Det är betydligt enklare att få lönen att räcka till för månadens utgifter än att få tiden att räcka till för månadens uppgifter. Men hur får vi tiden att räcka till då?

Vilken tid lider du brist på?
När jag frågar mina deltagare om de någon gång upplevt brist på tid, kommer spontana skratt och samtliga svarar ja. När jag sedan frågar vilken tid det är de lider brist på, möts jag av tomma blickar. Det är som att vi springer på vecka ut och vecka in med en känsla av frustration över att inte hinna det vi egentligen hade tänkt oss. Men vad hade vi tänkt oss då? Vår hjärna har svårt att uppskatta tid.

När mina deltagare berättar om sina vardagsdygn är det ofta den personliga tiden de säger att de lider brist på. När de sedan mäter hur de spenderar sin tid inser de att de kan frigöra tid och energi genom att exempelvis:
- sätta mobilen på flygplansläge och lägga den i ett annat rum när de ska sova eller äta mat.
- stänga av alla sociala medier när de är lediga och vill koppla av.
- sätta mobilen på ljudlöst när de umgås med familj eller vänner.

Se din tid som en värdefull resurs
Om någon ber att få 1.000 kronor av oss brukar vi ställa följdfrågor för att se värdet av att ge bort dessa pengar om vi ens har råd att göra det. Men om någon ber att få boka in oss på ett möte kan vi plötsligt tacka ja utan att ens ifrågasätta syftet med mötet. Lika självklart som det är att vara rädd om vår ekonomi borde vi samma sätt vara lika rädda om vår tid. Effektivitet handlar inte om att springa fortare och göra mer utan att fokusera på en sak i taget. Var medveten om att de projekt som du är delaktig i tar timmar även utanför de du bokar i kalendern. Tid när du går och funderar och kommer på nya idéer.

Din förmåga att sätta gränser kommer att bli alltmer avgörande för din hälsa. Om du alltid säger ja till alla andra vem är det då du säger nej till? Lova inte bort tid som du inte har råd att förlora. Tid för återhämtning, tid med dig själv och dina nära och kära förtjänar samma respekt som din arbetstid.

Kan det ibland vara så att det du tänkt göra under dagen försvinner till förmån för det som trillar in i inkorgen eller på sociala medier? Vemsomhelst kan få tag på din e-postadress och din inkorg fylls på med ”bråttom” och ”viktigt” samt en hel del oväsentligheter. Se till att det är din planering som styr och börja varje dag med det som är viktigast medan din hjärna är pigg och utvilad.

Utvärdera din planering regelbundet
De timmar du har under en arbetsvecka ska rymma dina viktigaste uppgifter. Om du ständigt hamnar på minus och måste stjäla för mycket tid av din fritid för att få jobbet att gå ihop, behöver du reflektera över hur du förvaltar en av dina viktigaste tillgångar - tiden.

Väl mött
Petra Brask, Effektivitetsexpert

torsdag 15 mars 2018

Så skapar du service i mästarklass!

Månadens gästskribent Kenth Åkerman

Kenth Åkerman är en föreläsare som i över 18 år har inspirerat tusentals människor. Han pratar om motivation och arbetsglädje, konsten att få andra att prestera, framgångsrik företagskultur och service i mästarklass. Kenth äger och driver även upplevelseverksamheten Segway Adventure.

Jag kommer ihåg mitt absolut första jobb i servicevärlden. I mötet med alla gäster försökte jag att memorera deras olika önskemål, samt också ge förslag till merförsäljning. Jag stod bakom salladsdisken och la upp det som gästen beställt och snabbt lärde jag mig vilken dressing som stamgästerna önskade och vem som ville ha ett extra ägg. ”Du låter som en bingoutropare”, sa min kollega småskrattande vid flera tillfällen.

Jag var då en rätt introvert kille på 15 år, men växte rejält när förklädet och namnbrickan åkte på. Jag blev småningom ett serviceproffs och kunde småprata med nästa gäst, samtidigt som jag betjänade den första.

Känslan av att vara någon, höra gästernas gillande och att göra ett bra jobb kändes helt underbar. Att servera sallad över disk var en nymodighet då på 80-talet, idag är det ”tag-själv-bufféer” som gäller. Vill man ha sallad idag får man be om en ”sallad med sallad”, annars får du pasta i någon form i den. Tider förändras. Behov förändras. Trender kommer och går. Så har det alltid varit. Idag är vegetariska alternativ ett måste för en restaurang, fräsch salladsbuffé en förutsättning, inte det lilla extra. Platsen, maten, kockens förmåga att hantera råvarorna, mysfaktorn och inte minst bemötandet är fortfarande de avgörande ingredienserna. Att man till mig som the-drickare inte kan erbjuda grönt the eller att man på en lunchrestaurang tar betalt för ”vanligt” kranvatten är helt förkastligt. Mötet med personalen; bemötande, flexibilitet och lösningsorientering är och förblir den viktigaste delen i den totala kundupplevelsen. Brister i densamma kan förstöra en för övrigt grym leverans. Att ge bästa möjliga kundupplevelse är ett mål för många verksamheter, men hur väl lyckas man, egentligen?

Allt snack om digitalisering och den ökande snuttifieringen ställer större krav på humanisering. Vi vill se, möta och ibland lära känna människan bakom disken, kastrullerna och kulisserna. Det är då som vi utbrister ”Wow, de tänkte på det också…!” Det är mänskligt att vilja se andra och vi måste dessutom våga möta varandra. Floskeln om att människan är verksamhetens viktigaste resurs är sann. Det är servisen, kocken, receptionisten, städaren eller säljaren som vi kommer ihåg. Och då måste det vara en minnesvärd upplevelse. Om kundupplevelsen är taket, blir attityd och beteende avgörande pelare i kulturbygget.

Allt fler appar ska lösa våra problem. Det ska gå fort, vara enkelt och ha hänt helst redan innan det händer. Problemet blir istället att vi sänker blicken och snabbt zappar oss genom livet. När även personalen sänker huvudet, fastnar i tekniken, då har du tappat det. Du har inte bara dåligt Wifi, utan risken finns också att både stoltheten, den mänskliga uppkopplingen och kunden gått förlorad.

Sex tips för service i mästarklass:
  • Bjud på dig själv, tänj dina gränser
  • Bjud in gästen, prata med, inte om
  • Lära känna behov, kom ihåg gästen
  • Ge tips och förslag, sälj mer
  • Var lösningsorienterad, ger du så får du
  • Var steget före, innan det händer
Värderingar, ledarskap, rutiner och processer i all ära. Men om inte människorna vill och är engagerade blir leveransen skakig och kulturbygget likaså. Målet att ge ”bästa möjliga kundupplevelse” faller likt ett korthus i vinddraget.

Kenth Åkerman

onsdag 14 februari 2018

En liten del av min syn på hållbarhet!

Månadens gästskribent Lina Fors

Lina Fors är försäljnings- och marknadschef på Sigtunahöjden och har arbetat i branschen i tio år. Men service, ett gott värdskap samt organisationskultur har funnits med sedan ännu längre tillbaka. Att ständigt lära och utvecklas är Linas drivkraft och inte minst i dagens digitaliserade värld där en ny syn på försäljning och marknadsföring växer fram.

Hållbarhet är ett mycket brett begrepp som inte bara innefattar miljöfrågor. Att ta hand om människor är lika viktigt samt att vara en lönsam och kvalitetsmedveten arbetsgivare och leverantör till sina kunder. Bara genom att klara alla dessa delar kan vi börja prata om ett hållbart företagande. Miljöfrågorna är komplexa och hela tiden dyker det upp nya frågor att ta hänsyn till. Komplexiteten gör hållbarhetsfrågorna svåra men även intressanta och utmanande.

Vårt samhälle är i ständig förändring och det som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Vi har många konkurrensfördelar inom besöksnäringen och de flesta går att kopiera och göra än lite bättre. Det enda som vi inte kan kopiera är personalen och de medarbetare som är med på tåget i organisationen och där alla samlas under en och samma starka kultur. En viktig fråga i vår bransch är; hur får vi en hållbar organisation med kvalificerade medarbetare? Vårt eget arbete på Sigtunahöjden har gett resultat genom att vi kom på andra plats i Årets arbetsplats 2017. Ett pris som i stort sett endast grundar sig på vad medarbetarna känner för organisationen.

När vi nu kan automatisera det mesta så finns det faktiskt tid för att mötas på riktigt och ett behov med detta växer starkt fram, vi vill mötas och vi vill umgås. Inte minst för sammanhållningen på arbetsplatsen. En glad organisation skapar glada gäster. Vi inkluderar alla medarbetare så att de, oavsett position, kan berätta om vårt mål och syfte under 2018 – att skapa framgångsrika möten! Att skapa en stark och hållbar kultur är den enda vägen att gå och den som inte har det kommer inte att överleva i längden.

I det större perspektivet och i den region som vi verkar i, Sigtuna Kommun, har man klart för sig att tillsammans är vi starka vad gäller hållbarhetsarbetet. Ett fantastiskt nätverk mellan olika aktörer resulterar i att arbetet faktiskt blir gjort. Flera gemensamma beslut har fattats så som bikupor på anläggningarna, laddstolpar till elbilar och att man sedan länge tagit bort produkter som innehåller palmolja. Det senaste beslutet var att ingå i ett samarbete med Fly Green Fund för att bidra till en fossilfri besöksnäring, driva på forskningen, skapa efterfrågan och öka produktionen av biobränsle för flyget.

Som företag i Sveriges mest expansiva region krävs det att vi tillsammans tar ett ansvar och visar vägen. Genom att sprida kunskap och lärdomar vidare samt påverka våra leverantörer, entreprenörer och kunder kan vi gemensamt komma långt i hållbarhetsarbetet. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Lina Fors

onsdag 17 januari 2018

Bygg på styrkor

Månadens gästskribent Gunnel Ryner

Gunnel Ryner är beteendevetare, föreläsare och författare. Hon föreläser främst om styrkebaserad utveckling – att tillvarata och bygga vidare på styrkor och framgångar i stället för att bara åtgärda brister och problem.

Fundera ett ögonblick på något som du skulle vilja utveckla hos dig själv.

Vad tänkte du på? Något du är dålig på idag, någon form av svaghet? Eller något du redan är bra på, men vill bli ännu bättre på, alltså en styrka?

Jag brukar ställa den här frågan när jag föreläser, och det är alltid en majoritet som uppger att de tänkte på en svaghet. Är inte detta ganska fascinerande? Så fort vi hör ordet utveckla, så kopplar vår hjärna det automatiskt till svaghet. Ja, vi har ju faktiskt till och med döpt om svagheter till ”utvecklingsområden”. Styrkor däremot, de finns ju redan där, så dem behöver vi inte ägna så mycket uppmärksamhet och tid åt. Eller?

Många av oss tänker nog att vi har vårt största utrymme för utveckling där vi har våra svagheter. Det antagandet vilar i sin tur på ett annat antagande, nämligen att vi alla kan bli ungefär lika duktiga på vad som helst.

Men när Gallup studerade vad världens mest framgångsrika chefer har gemensamt, fann de att dessa chefer tänker precis tvärtom. De utgår ifrån att varje individ har unika och ofta bestående talanger och att vi har vårt största utrymme att växa där vi har våra styrkor. Det är bara genom att bygga vidare på och utveckla våra styrkor som vi kan bli riktigt mästerliga inom ett område, aldrig genom att åtgärda våra svagheter. Att bara åtgärda svagheter kan inte ens kallas för utveckling menar Gallup, det är snarare skadebegränsning. Och det måste vi självklart ägna oss åt ibland, åtminstone om våra svagheter ligger i vägen för goda prestationer. Men lägg inte mer tid än nödvändigt på svagheterna – det räcker att få upp dem på en okej nivå.

Vilka styrkor har du själv? Ett sätt att ta reda på dina styrkor är att göra gratistestet VIA Survey of Character Strengths (www.viacharacter.org). Det är utvecklat av två ledande professorer i psykologi. Du kan också fundera på vad du var bra på redan som barn, vad du ofta får beröm för, vad du tycker är riktigt roligt, vad du får energi av eller vad du har haft lätt för att lära dig – allt detta brukar signalera att det handlar om en styrka. Och så kan du förstås fråga din omgivning vilka styrkor de ser hos dig.

Viktigast av allt när du väl känner till vilka dina styrkor är: Se till att använda dem mer och hitta sätt att utveckla dem vidare!

Fundera också över vilka styrkor som finns i din arbetsgrupp eller organisation. Hur kan ni bäst tillvarata varje individs unika styrkor? Det har visat sig att de organisationer som är bäst på att ta vara på sina medarbetares styrkor har högre produktivitet, högre kundnöjdhet och lägre personalomsättning än andra. Det finns alltså stora vinster att göra på att skifta fokus från att åtgärda svagheter till att bygga på styrkor, även på organisatorisk nivå.

Lycka till!
Gunner Ryner

torsdag 14 december 2017

Byggnadsvärk

Månadens gästskribent Markus Höglund

Markus Höglund har arbetat inom hotellbranschen i många år. Bland annat som marknadschef på Vadstena Klosterhotel och som VD för Söderköpings Brunn.

Jag har varit länge i branschen, väldigt länge, ungefär sisådär 30 år om man räknar med helgarbetet på den lokala pizzerian i Tidaholm när jag var 16 år. Jag har alltid skojat om att jag är i byggbranschen men hittills har det mest rört sig om att riva någon vägg, måla om lite på rummen och kanske ge receptionen ett nytt ansikte. Ja, det är klart när jag tänker efter så ett SPA har jag ju hunnit med också men det var i Vadstena och där fick vi bara gräva 70 cm så att vi inte skulle sätta grävskopan i något gammalt skelett från Birger Jarls familj.

Men nu är det på allvar, när grunden till THE BOX HOTEL i Linköping grävdes så WOW! Vilken krater. I just den här inledningen av bygget kändes det som allt gick väldigt långsamt. Innan plattan var gjuten och betongskelettet rest som skulle rymma 7 000 kvm hotelldrömmar kändes det som en evighet.

Att få vara med att bygga ett hotell från grunden, se hur alla erfarenheter, kunskaper och trender växer fram i symbios - det är en våt dröm för en hotellnörd som undertecknad. Det är ”haute couture” i vår bransch, att skapa något unikt. I Linköping har det inte byggts ett hotell på 20 år så om jag för ett kort ögonblick glömmer ett av mina ledord, ödmjukhet, så ställer jag mig framför spegeln och blåser upp mig, jag är med och skapar hotellhistoria Linköping!

Att följa bygget dag från dag är som paketkalendern för mina barn, det är paketöppning varje dag och om det kändes som det gick långsamt i början - oj vilken fart det är nu. Ett halleluja moment var när den stora lobbytrappan i vinkel monterades, grymt tuff i stål, trä och glas.

Att träffa alla professionella yrkesarbetare från en mängd länder är också enormt roligt och en viktig dimension av den här resan. Det är ju så vi vill att hotellet ska fungera i framtiden, en plats för möten mellan människor och kulturer och nu byggs den känslan in i väggarna, helt magiskt.

Nu återstår drygt tre månader till premiären och vi har i skrivandes stund fått nya ägare i form av Choice Hotels, otroligt roligt att få fortsätta resan med alla nya kollegor. Vi är supertaggade och när alla går och väntar på tomten så väntar vi på vad Petter A Stordalen ska hitta på vid invigningen, kanske komma inflygandes med JAS Gripen?

Till dess önskar jag alla fantastiska helger
Markus Höglund

torsdag 16 november 2017

Mässmediet behövs i en digital värld

Månadens gästskribent Marie Hemdal

Marie Hemdal arbetar med mässor. Från internationella världsledande mässor till nischade branschmässor i Sverige. Hon finns numera på Bra Mässor som är partner till Kölnmässan och har tidigare jobbat på Stockholmsmässan och Carlson Rezidor Hotel Group.

Det finns uppfattningar om att mässor är på väg ut eller till och med dö ut. Att det digitala har tagit över. Inte alls - tvärtom. Mässornas betydelse ökar tack vare den digitala utvecklingens framfart. Det blir ännu viktigare att få till det personliga mötet som är avgörande för företag att göra affärer.

Det oslagbara, personliga mötet blir ännu viktigare i den digitala värld som vi alla verkar i. Styrkan, kraften, känslan, glädjen, passionen, energin och engagemanget. Det som sker i mötet mellan oss människor är egentligen helt fantastiskt. Vi har säkert alla någon gång haft ett möte som gett ett starkt intryck. Mötet mellan människor kan verkligen förändra saker, stort som smått. Vikten av att mötas på riktigt får aldrig ersättas av det digitala för vår allas utveckling.

Det moderna företag - som arbetar i "molnet" på distans - har fantastiska möjligheter, men också en sårbarhet som vi behöver bejaka. Formuleringar skapas men vad sägs egentligen mellan raderna i mejlet? Vad händer när vi främst kommunicerar via nätets distanserande atmosfär? Utrymme för tolkningar och missuppfattningar tar onödig tid och energi. Kanske blir det lätt att radera, blockera och att bli otillgänglig eller också oändligt tillgänglig!

Mediabruset ökar kraftigt så det är inte konstigt att vi stänger av, sätter gränser, gör oss otillgängliga. Väljer själva när vi vill ta emot. Vi bestämmer när vi själva vill bli tillgängliga och nådda. Det är här mässor kommer in i bilden. Som besökare väljer du själv att besöka en specifik mässa. För att få inspiration, nya idéuppslag och se det absolut senaste. Göra affärer, öka på kunskapstillförseln eller har ett stort intresse helt enkelt. Besökaren väljer själva att vilja mötas på deras egna villkor! Intressant! En möjlig affär för bägge parter på neutral mark som utställare och besökare. Därför är mässor oslagbart när mediabruset ökar.

Gör rätt mediaval när det digitala ökar. Mässor är mångsidiga, effektiva och lönsamma. Resultatmässigt oslagbart. Mätbart absolut. Kreativt obegränsat. När det genomförs av en erfaren och oberoende arrangör. En arrangör som kan mässors komplexitet. Som vet vad som krävs för att skapa en plats att mötas på för en specifik bransch. Ett mässkoncept bidrar till utveckling och ökad lönsamhet för en bransch genom att lyfta fram trender och program för kunskapstillförsel. Press, nätverkande, inspiration m.m. Det görs genom att vara extremt lyhörd för en branschs behov. Lyfta blicken, se över kullarna, spegla FRAMTIDEN!

Som arrangör ska man ge de bästa tipsen och råden till utställare för ett framgångsrikt mässdeltagande. Beröra och behaga, först då når budskapet fram. I vilken annan mediekanal än mässor kan du beröra alla sinnena samtidig? Tänk och känn in, se kroppsspråket, hör ordvalet, beröringen, doften, känsel, kontakten. Här och nu, en upplevelse på riktigt IRL (In Real Life). Det är precis vad en mässa handlar om!

Marie Hemdal

torsdag 19 oktober 2017

Mitt underbara matminne

Månadens gästskribent Thomas Nagel

Thomas Nagel driver mötesanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö sedan fyra år tillbaka. Han har jobbat med mat och boende i större delen av sitt liv, dels sedan skolan och 30 år med livsmedelsbutiker men Thomas har även drivit grill, restaurang och jobbat med familjens fastighetsföretag där man hyr ut och servar hyresgäster samt utvecklar och förädlar lokaler.

Som ansvarig för en mötes- och konferensanläggning och med en lång erfarenhet inom dagligvaruhandeln är det svårt att precisera ett specifikt matminne. Mina dagar är fyllda av matminnen (syns ju på mig) och har så varit under en stor del av mitt liv. Mötet mellan människor och mat är oerhört fascinerande och jag får glädjas åt det varje dag.

Trots denna matfokus i vardagen finns det ändå ett par riktigt starka matminnen som jag bär med mig. Det är egentligen inte bara ett, men de är förknippade med samma händelser nämligen mina sommarsemestrar med familjen i de österrikiska alperna. Här tillbringar vi varje sommar sedan 13 år tillbaka för att komma nära landskapet, människorna, naturen och kulturen.

Ofta äter vi på alptoppen på en familjedriven restaurang där hemlagade specialiteter dukas upp framför oss. Min absoluta favorit kom att bli Swibelrostbraten med Knödel. En alldeles underbar rätt med mjukt mört kött, söt mustig sås och de klassiska kryddiga brödbollarna därtill. Ibland om man vandrat långt får man även en Kaiserschmarren, en typ av tjockpannkaka.

Dessa så kallade Gasthaus sysselsätter ofta hela familjen. Mamman står oftast i köket medan pappan och barnen är ute i restaurangen. Det är inte helt ovanligt att det både är två och tre generationer sysselsatta och att man sitter mitt uppe på gårdsplanen med såväl höns, katter som getter springande omkring sig. Menyn präglas av det traktens bönder har slaktat, producerat och skördat för dagen och även vad man kunnat uppbringa på den egna gården och i naturen. Ofta serveras den färska mjölken Buttermilch med stor stolthet. Ja, hela upplevelsen är genuint familjär och uppfyller väl den klassiska känslan av ”Sehr gemütlich!”

Mat är ofta förknippat med just minnen och den stora matskatt vi samlar här i Sverige har ju en mängd influenser från väldens alla hörn. Kryddsättning och smakrika såser är något som är extra viktigt för mig. Självklart skall råvaran få stå i fokus men med en lite touch av sås och kryddor kan man skapa magi.

För gästerna på en konferensanläggning präglas deras vistelse till stor del av mat och kafferaster. Jag kan se glädjen, nyfikenheten och förväntan i våra egna gästers ögon när de blir ”utsläppta” ur mötesrummen på sin väg mot lunchen. Här gäller det att alltid hitta ett sätt att överraska gästen på något litet sätt, eller i varje fall hitta nån del i måltiden som kan sticka ut och skicka med ett litet minne hem. Likaså på kaffebuffén gäller det förstås att attrahera alla olika smakpreferenser men även tillgodose de som inte tycker att bullar och kakor är allt i livet. Därför är frukt och nötter också viktiga inslag.

Hälsoaspekten på tallriken som erbjuds är förstås viktig. Myten om att man går upp i vikt när man är på konferens är något jag verkligen vill ta död på! – Nej det gäller verkligen att tänka på gästerna välbefinnande med en hälsosam vinkel.

Väl mött
Thomas Nagel